Det har gått några månader sedan sista fälttävlansstart som var i oktober.
I ”normala” fall har hästarna lite vintervila under november och december för att sedan trappa upp träningen i januari och februari.
I år blev det något annorlunda då jag fick en mindre skada på min ena häst i somras, samt hade så mycket jobb att jag inte hann tävla och träna som jag ville så jag valde helt enkelt att släppa mina bästa hästar på bete under juli och Augusti.
Så denna vintern har hästarna hållits igång hela vintern och det första galoppjobbet är gjort. Jag har under en månads tid haft uppehåll gällande träningar för instruktör, och lagt fokus på lösgörande arbete, mestadels ute i naturen, samt markarbete. Mycket fokus på travcavaletti, där jag jobbar hästarna både på töm och under ryttare.
Detta är något som jag kompletterat mer med senaste året, tidigare var jag mer lat och nyttjade kanske bara 5 bommar, nu är det ca 25 bommar, i rad.
Mitt system för att hålla alla hästar (7 stycken just nu) igång är att ha medryttare, dessa ryttare får ofta rida just markarbete för mig, vilket gör att jag får studera mina hästar från marken samtidigt som att det ger mina medryttare bra hjälp på vägen för att lära känna hästarna bättre.
Jag upplever denna vintern att mina hästar är mer ”hungriga” på att komma igång efter att ha ”nollställts” på bete i somras. Om det nu är just betet som gjorde det, men jag tror att det spelar stor roll till varför de känns så pigga och fräscha idag.
Normalt sett går inte tävlingshästarna ute dygnet runt på sommaren, men med facit i hand kommer de få gå ute en tid även kommande sommar. På så vis får jag se om det är en fortsatt positiv effekt på mina tävlingshästar.