Ibland blir saker och ting inte som man har tänkt sig, det vet vi ju alla. I dagens Corona-samhälle har jag längtat efter höstens tävlingar och framförallt Breeders Trophy i fälttävlan för min femåring ”Mårten”. Men vad händer? Jo han växer, inte så lite heller.
I förra veckan red jag honom på en uppsutten träff för potentiella fälttävlanshästar, en satsning som SWB gör för att hitta nya lovande stjärnor. Jag kom dit med en trött och vinglig ”Janne långben” kändes det som. Och visst, han hoppade felfritt men jag kände att dagsformen inte gjorde honom rättvisa och hur lätt var det då för domarna att se potentialen i denna stjärna som nu mer visade upp sig som en sömnig och lat tonåring med växtvärk?
Nej, vad gör man? Om två veckor är det Breeders Trophy final och det är ingen idé att visa upp honom. Varken för hans hälsostatus eller för en bedömnings-skull. Faktum är att han var i ungefär samma stadie förra året och hur nöjd jag än var med hans prestation då, så fick han inga poäng.
I år blev det helt enkelt ett väldigt lätt beslut. Nämligen att stanna hemma. Han får en paus, bara vila och växa, så tar vi lite nya tag längre fram i höst. För frågan man (jag) får ställa mig är, vad är ”Mårtens” syfte och mål? Är det en bra placering på Breeders Trophy finalen inför en försäljning? Nej, det är det inte. Det är min häst och han ska vara som bäst om flera år. Vägen dit kan bara se lite olika ut och för hans del så är det bara så att han inte är mogen nog att starta i finalen.